varför lyser jag när hon ler?
varför glädjer det mig?
avundsjukan tränger sig inte på
svartsjuka, ondska, illsintheten
en avsaknad som inte upplyser mig
gör mig inte ett dugg klokare

en längtan efter kärlek
minskar, sjunker undan
ensamheten blir så mycket mindre
när fantasin håller sig undan
nedstämdheten nästan försvinner
när hoppet
som aldrig riktigt fanns
försvinner

illamåendet kommer endast, nu
av ett överintag av fetter
salter, kryddor och potatisderivat
tröttheten kommer endast, nu
av ett överskott av mediaintag
en huvudvärk av vätskedrivande substanser
en rastlöshet av uppiggande medel

varför drivs jag av andras glädje
varför kräver jag andras sällskap
när ensamheten är så mycket lugnare
tystare
enklare